När penseln tvekar – om konsten att våga börja

Det finns stunder när duken känns mer hotfull än inbjudande.

Det finns stunder när duken känns mer hotfull än inbjudande.
Färgerna är där, idéerna finns någonstans i bakhuvudet, men handen… tvekar.

Jag har stått där många gånger. Blickat på en vit duk som nästan skriker: “Gör det perfekt, annars låt bli.”

Men sanningen är att konst inte handlar om perfektion. Den handlar om rörelse. Om att låta något inifrån få en form – även om den först är klumpig, skev eller ofärdig.

Det första penseldraget är alltid det svåraste. Inte för att det är tekniskt svårt, utan för att det kräver mod.
Mod att riskera att det inte blir som du tänkt.
Mod att se vad som händer om du bara… börjar.

Jag har lärt mig att tänka “Det här är bara första lagret.”
Den enkla tanken frigör något. För när du ger dig själv tillåtelse att börja ofullkomligt, öppnar du dörren till något äkta.

Så nästa gång din pensel tvekar – börja ändå.
För allt stort börjar med ett litet drag.
Och ibland är just det draget början på ditt bästa verk.

Lycka till! <3

Kategorier: : blogg